tisdag 31 mars 2015

Tematrio - påsk #031

Veckans tematrio är påsk. Det passar bra. Jag tycker om påsken. Men eftersom det denna veckas tema är ett ovanligt fritt och jag i vanlig ordning är sent ute, så blir det bilder istället för ord. Veckans tema är dessutom ovanligt fritt. Häxor? Godis? Deckare? Påskens händelser i Jerusalem? Något annat påskigt? I år är Påsktrion helt valfri, berätta om tre filmer, böcker, godissorter, traditioner ni på något sätt förknippar med påsken!

Så här är mina tre påskiga foton.

Påsk 2013
Påsk 2014
Påsk 2011  





måndag 30 mars 2015

Nybyggt i Hyllie #030

Passerade detta hus igår på promenad från Hyllie station. Det var väl färgstämt med gråvädersmoln och regntunga skyar.

söndag 29 mars 2015

"Den gamle kungen i exil" #029

Arno Geigers lilla bok, är en kärleksfull skildring av en egensinnig far som drabbas av Alzheimers sjukdom. Den är en intressant för den ger den sjuke fadern rätt att uppleva världen så som han gör, och den skildrar en person med Alzheimers sjukdom som en kompetent och tänkande person, på sitt eget sätt. Det är bara vi som inte förstår hur den personen tolkar världen. Så även om det finns sorg i berättelsen så är den inte enbart sorglig. Anna Tullberg har gjort en fin recension som jag hörde på P1:s Kulturnytt för en tid sedan. Tyvärr haltar den svenska översättningen, vilket gör mig sorgsen över att jag inte kan läsa det tyska originalet.

Här kommer ett par tänkvärda citat:

Att ge demenssjuka ett svar som är sakligt korrekt enligt vanliga normer, utan att ta hänsyn till var de befinner sig, innebär att man försöker påtvinga dem en värld som inte är deras.

"Här har du din hatt."
"Det är ju bra. Men var är min hjärna?"
"Din hjärna är under hatten", sa jag från köket.
Då tog pappa av sig hatten, såg ner i den och svarade:
"Det hade varit ett under." Han tvekade, tänkte efter och när han satte på sig hatten igen frågade han blygt: "Är den verkligen under hatten?"
"Ja, den är där, där den ska vara", sa jag.

lördag 28 mars 2015

Tomas Tranströmer (1931-2015) #028

Idag läser jag som många andra om Tomas Tranströmer och gläds över att hans poesi kommer att leva vidare, även när han själv inte längre finns bland de levande. Som ni vet har jag lånat den här bloggens namn En oväntad glänta från prosadikten Gläntan. Jag har skrivit om Tomas Tranströmers poesi några gånger under årens lopp, bl a här och här och här och här.

Dagens citat är hämtat från "Preludier II", som finns i diktsamlingen Mörkerseende (1970). Det här är ett citat som också används i en av de böcker som är kurslitteratur i kursen "Personcentrerad vård vid demenssjukdom", som jag arbetar med.

Två sanningar närmar sig varann. En kommer inifrån,
en kommer utifrån
och där de möts har man en chans att få se sig själv.

fredag 27 mars 2015

Trädgårdsdrömmar #027

När jag blir med trädgård ska jag plantera mängder av lökar på hösten och sedan plocka in vackra buketter med tulpaner och liljor om våren.

torsdag 26 mars 2015

Ett hus i min smak #026

Sedan jag såg Lärarhögskolan i Malmö för första gången har jag tyckt om det stora huset, särskilt den fascinerande fasaden som ändrar färg efter väder och ljus. I huset är även Högskolebiblioteket Orkanen inrymt på den översta våningen. Det är värt ett besök, inte minst för utsikten i alla väderstreck - mot staden, mot hamnen, mot sundet. I Svt:s serie Arkitekturens pärlor presenteras huset entusiastiskt och kärleksfullt. Det är bara ett åtta minuter långt program, men ger en fin beskrivning av en modern klassiker.

Bild från Svt-play, programmet finns här.

onsdag 25 mars 2015

Nytt fast gammalt #025

Nya gardiner och soffkuddar i lunchrummet på jobbet. Jag är nöjd med det val mina arbetskamrater har gjort. Tyget heter Pythagoras designades av Sven Markelius (1889-1972) på 1950-talet för FN-huset i New York. Det har funnits här på bloggen tidigare, i november 2009.


tisdag 24 mars 2015

Kampens kapell #024


Vi rundar en husgavel och närmar oss Kampens torg i Helsingfors. Då står den där bland gamla och nya stenhus, en oval hög byggnad helt klädd i trä. Det är gran, visar det sig, i liggande, välvda ribbor som behandlats och fått en nästan brandgul lyster. Oväntat vackert och lite spektakulärt. Det går inte att från utsidan avgöra vad för slags byggnad detta är. Det ökar naturligtvis spänningen när vi kliver in. Och då visar det sig att här på torget har Helsingfors stad och Kyrkan i Helsingfors byggt Kampens kapell, en plats för stillhet och samtal.

Inne i kapellsalen är väggarna av klibbalsribbor och bänkarna av massiv ask. Här är tyst och stilla. Inget av storstadslivet når hit in. Ljuset kommer från öppningar i taket och de tända stearinljuset. Det är varmt och ombonat, och samtidigt mycket sakralt.

Tematrio - Huvudstäder

Tematrion denna vecka är att berätta om tre böcker som utspelar sig i olika huvudstäder, eller samma. Jag väljer den huvudstad som jag har närmast till - Köpenhamn. Två danska författare och en svensk.

1. Jette A Kaarsbøl: Den stängda boken (2005)
2. Kirsten Torup: Himmel och helvete (1984)
3. Amanda Svensson: Välkomnen till den här världen (2011)

måndag 23 mars 2015

Ingsbergssjön #023

Majgull Axelssons roman Jag heter inte Mirjam utspelar sig till stor del i Nässjö, och inte minst runt Ingsbergssjön. Eftersom jag byter tåg i Nässjö varje vecka, blev jag nyfiken på att någon gång ta en promenad genom staden och se hur det ser ut runt Ingsbergssjön när jag läste boken förra året. Men jag är antingen på väg till jobbet eller på väg hem när jag passerar Nässjö så ger jag mig aldrig tid att gå på upptäcktsfärd där. Idag är dock förmiddagens arbetspass förlagt till en adress precis vid Ingsbergssjön. Spännande.

söndag 22 mars 2015

Kalmars jägarinnor #022

Tove Folkessons roman var med och tävlade om Romanpriset som SR:s lyssnarjury utsåg. Nu vann den inte, det gjorde Lotta Lundbergs Timme noll,  men i samtalen om den väcktes åtminstone mitt intresse. Nu har jag kommit ungefär halvvägs in i boken, och trots en ganska seg startsträcka (vad är det här för en sorts text?!) kan jag nu bedyra att jag aldrig har läst något liknande. Det är nog inte en roman egentligen, utan mer ett lyriskt collage som beskriver en tid i livet som jag tror jag hade glömt. Läs t ex det här:

    Bilen slingrade sig hem genom småstadsslummern. Tutade högt om någon stod i vägen. Tur att det var natt och inte så många ute. Bara polisbilarna och så vi då. Som hade ensamrätt på vågskvalp under huden. Som ännu kunde höra sanningen bulta och kränga. 
    Hur skulle det sluta? Vi lade på luren när framtiden ringde, behövde inte prata med den.

lördag 21 mars 2015

Stilla över sundet #021

Någon av de första dagarna i november 2012: I söndags när nattfrosten bara fanns kvar på de mest skuggiga ställena och solens strålar värmde våra ryggar, cyklade jag och maken till Lomma och Alnarp.

Ett utsnitt av den här bilden med himmel hav och lite torrt gräs, har varit skärmbild på min mobil i flera år. Men nu är den ändrad och istället tittar ett litet barn på mig med sina allvarliga mörka ögon.

fredag 20 mars 2015

En femtedel #020

Tjugo av hundra. Det innebär att en femtedel av inläggen i Blogg100 nu är skrivna och publicerade. Ännu har inte den riktiga blogginspirationen slagit till. Men det känns inte heller oöverstigligt jobbigt. Vi ses imorgon! Följ med på vägen till hundra.

torsdag 19 mars 2015

Lite vår på balkongen #019

Jag upptäckte att de små påskliljorna blommade igår kväll när jag kom hem. Lökarna blev kvar från en kruka med mini-påskliljor som jag köpte förra året. De stod hela sommaren och hösten i en undanskymd vrå av lägenheten, och sent i oktober när jag stängde balkongen för vintern grävde jag ner dem i en av krukorna. Där har de vilat under vintern. För ett par veckor sedan började de spira med korta, kraftiga blad under, och nu blommar de alltså. Till stor glädje för en som längtar efter att leva med trädgård någon gång i framtiden.

onsdag 18 mars 2015

Tänk att det är vår! #018

Det är lika fantastiskt varje år! Eller kanske ännu mer fantastiskt för varje år som går. Mest njuter jag av ljuset, och de blå kvällarna. Lite längtar jag norröver, där ljusets återkomst är än mer markant. Jag firar genom att länka till två vårliga inlägg från 2010, när jag bodde i Stockholm.

En roligare sång och Vårkänsla.

tisdag 17 mars 2015

Tematrio: Vilja läsa-böcker #017

Att hitta tre böcker som passar in på veckans tema Berätta om tre böcker ni skulle vilja läsa! är inte svårt. Jag har en lång, lång "att läsa-lista". Det svåra är att välja bara tre böcker från den listan, men här kommer tre som jag hade glömt fanns på min lista, men som jag fortfarande gärna vill läsa.

1. Ljus ljus ljus av Vilja-Tuulia Huotarinen. Kärlek i skuggan av Tjernobyl, med finsk svärta. Det låter helt enkelt bra.

2. Molnens bröder av Barbro Lindgren utkom 1975 och i den får vi möta patienterna på ett mentalsjukhus. I väntan på att den här romanen ska dyka upp i min sinnevärld kommer jag lyssna på radio-dramatiseringen från 1988, som jag länkat till ovan.

3. Beata Arnborgs Kerstin Thorvall. Uppror i skärt och svart vill jag helt enkelt läsa för att jag tycker mycket om Kerstin Thorvalls böcker och för att hennes livshistoria berör mig starkt.

måndag 16 mars 2015

Kameliavackert #016

För någon vecka sedan snubblade jag in i Palmhuset på Trädgårdsföreningen i Göteborg och hade turen att komma mitt i kameliablomningen. Första gången jag träffade på dessa skönheter var på Sofiero för ungefär 15 år sedan. Då var det Tage Andersens kameliautställning som jag hade turen att uppleva. Nu ser jag att hans kamelior bor i Gunillaberg i Bottnaryd, väster om Jönköping.


söndag 15 mars 2015

Åttiofem inlägg kvar #015

Det här med Blogg100 känns alldeles oöverstigligt. Detta är femtonde inlägget vilket innebär att det är åttiofem kvar till hundra. Vad ska jag nu skriva om??

lördag 14 mars 2015

Jag sviker tordyveln #014

Lördagskväll i mars och jag tittar som vanligt inte på Melodifestivalen utan röstar istället i Litto 2015. Kanske trodde ni att min tolva skulle gå till Tordyveln flyger inte i skymningen av Maria Gripe, men så blev det inte. Efter att ha lyssnat på Lundströms bokradio i januari om Katizi gör comeback och läst Marie Petterssons artikel i Sydsvenskan om Katarina Taikons Katizi-böcker, så är valet givet. Katizi får min tolva. 

När jag på 1970-talet läste böckerna om Katizi väckte de både sorg och glädje i mig. De hjälpte mig att förstå att livet är orättvist, men också att det är möjligt att protestera mot det orättvisa. De satte också ord på känslan av att inte känna sig hemma. Jag visste inte att det fanns någon som kände som jag förrän jag läste böckerna om Katizi. Så självklart måste Katizi få min tolva!

Om du vill läsa om Katarina Taikons liv så är Lawen Mohtadis bok Den dag jag blir fri riktigt bra.

fredag 13 mars 2015

Tematrio: pengar #013

Än är inte veckan slut, så här kommer mitt bidrag till veckans tematrio om pengar. Lyran skriver: "Berätta om tre romaner där pengar spelar stor roll!"

Kunzelmann och Kunzelmann av Carl-Johan Vallgren är precis som Den oändliga kärlekens historia en riktig skröna. Här handlar det om Kunzelmann junior som hoppas att den konstsamling han ska ärva av sin far, Kunzelmann senior, ska rädda honom från alla hans ekonomiska problem.

I en av Selma Lagerlöfs allra bästa romaner Kejsarn av Portugallien är bristen på pengar upprinnelsen till berättelsen. Dottern Klara Fina erbjuder sig att resa till Stockholm för att tjäna ihop de 200 kronor som behövs för att familjen inte ska vräkas från torpstugan där de bor. Det slutar i katastrof. Men vägen dit är njutbar läsning och insiktsfull skildring av Klara Finas pappa, Jan i Skrolycka, som varken kan eller orkar leva i verkligheten,

Blonde av Joyce Carol Oates, har jag läst alldeles nyligen, och här spelar pengar en väsentlig roll trots att det inte främst är en roman som handlar om pengar. Men att läsa om hur Marilyn Monroe ständigt utnyttjas och luras att skriva på kontrakt där förtjänsten av hennes arbete hamnar i andras fickor, berörde mig mycket illa.

torsdag 12 mars 2015

Antikvarisk bokmässa #012

Jag köper ofta lite äldre böcker via antikvariat.net. Det är en guldgruva när det är en speciell bok som jag letar efter. Men visst är det roligare att känna på och bläddra i böckerna. Och på antikvariat kan man ju hitta de mest oväntade böcker. Hade jag fortfarande bott i Stockholm hade jag nog tagit en sväng till ABF-huset nästa helg. Men nu får du göra det istället!

onsdag 11 mars 2015

tisdag 10 mars 2015

Vägrenar, dikeskanter och skräpmark #010

Mera vårtecken. De små, knubbiga hästhovar (tussilago) jag såg på igår när jag promenerade på den nyanlagda vägen runt Limhamns kalkbrott gladde mig alldeles särskilt. De lyste som små solar. I floran står det att de växer i vägskärningar och på ruderatmark.  Jag tycker mycket om att leta efter olika arter på just den typen av mark. så här års, och under hela våren och sommaren förresten, promenerar jag alltid med blicken fäst i dikesrenen, vägkanten eller på den s k skräpmarken. Där har jag hittat pestskråp och skelört, vildmorot och vit sötväppling, och den sällsynta hundrovan.

Någon bild på tussilagon blev det inte igår, men väl på den nyplöjda åkerjorden.


måndag 9 mars 2015

bob hund på Malmö Opera #009

Tyvärr missade jag konserten med bob hund på Malmöoperan, men jag har nu sett den som Veckans föreställning via svtplay (till 30/3) och lyssnat på live-inspelningen via Spotify. Det är en riktigt bra konsert! Bara att rekommendera. bob hund dör i slutet

söndag 8 mars 2015

Maria Gripe #008


Maria Gripe (1923-2007) förtjänar att lyftas fram. Hon skrev under sin livstid massor av böcker som främst riktar sig till barn och unga, men som passar utmärkt för alla åldrar. Jag har läst de flesta som vuxen och haft stor behållning av dem. Ett par av mina favoriter är Agnes Cecilia - en sällsam historia och Glasblåsarns barn, som både blev filmer på 1990-talet. Men hennes mest kända roman är kanske Tordyveln flyger i skymningen. I Maria Gripes böcker finns alltid det övernaturliga med som ett alldeles naturligt inslag och berättelsen sträcker sig alltid in i en annan tid. Så vidgas både rummet och tiden i hennes böcker. Det är ren magi!

De fyra romanerna i "Skuggsviten" (Skuggan över stenbänken, ….och de vita skuggorna i skogen, Skuggornas barn och Skugg-gömman) utspelar sig i början av 1910-talet. Här möter vi Berta och Carolin, en gåtfull och lite flyktig person som är svår att veta var man har. Jag minns att min svärmor och jag bytte böckerna med varandra när de kom ut på 1980-talet. Vi följde Berta och Carolin genom romanerna och försökte förstå dem och deras liv. Somligt kände vi igen, annat var främmande för oss. Men de passade både mig som då var i 20-årsåldern och min svärmor som var i 60-årsåldern.

Maria Gripe fick många priser och utmärkelser under sin livstid och hon är alls inte en bortglömd författare, men hon och hennes böcker behöver läsas av många fler, både yngre och äldre, som aldrig har hört talas om henne. Och vi som läst hennes böcker kan läsa dem om igen. Själv fick jag lust att läsa Ying Toijer Nilssons bok om Maria Gripe, Skuggornas förtrogna, som utkom 2000.

Detta är ett inlägg i Kulturkollos bloggstafett på Internationella kvinnodagen , se föregående inlägg där länk till övriga deltagare finns.

Kulturkollos bloggstafett 8:e mars

Idag deltar jag i Kulturkollos bloggstafett. Läs mer här: Dags för en ny bloggstafett.
Mitt inlägg publiceras kl 12, och här är övriga deltagande bloggar som alla bjuder på intressant läsning.

00.01 Kulturkollo
01.00 Breakfast Bookclub
02.00 Som ett sandkorn
03.00 Västmanländskan
04.00 Fiktiviteter
05.00 Feministbiblioteket
06.00 Kajsas bokblogg
07.00 ... och dagarna går
08.00 Bokhyllad
09.00 Pappersfågel
09.30 Bokbabbel
10.00 Lyrans Noblesser
10.30 The World I Live In
11.00 Endast E-böcker
11.30 JoS blog
12.00 En oväntad glänta
12.30 Bakbokmat
13.00 Hanneles bokparadis
13.30 Draw, read and take a photo
14.00 Tankar från mitt fönster
14.30 Bokmania
15.00 enligt O
15.30 The Road so far
16.00 Tittelina
17.00 Litteraturkvalster & småtankar
18.00 C.R.M Nilsson
19.00 Lottens bokblogg
20.00 Carolina läser
21.00 Den läsande kaninen
22.00 A room of my own
23.00 När det börjar
23.59 Kulturkollo

lördag 7 mars 2015

De blå stövlarna #007

Detta är en detalj av en målning som funnits i vårt hem i ungefär tjugo år. Sonen målade den när han gick på "målarskola" i Kulturskolans regi i Södertälje. Hans lärare undervisade i färg och form medan de små barnen stod framför sina stafflier och skapade. Det här är mittpartiet i en stor tredelad tavla, där sidodelarna även är målade på baksidan och kan vikas över mitten så att en helt annan bild skapas. Det är en mycket fantasifull och märklig bil, men samtidigt färgstark och vacker. Är det fiskar eller fåglar? Röker den rosa cigarr? Och varför har den till höger blå stövlar?

fredag 6 mars 2015

Stickning #006

Tack vare en ny liten familjemedlem har jag återupptagit stickandet! Det var många år sedan jag stickade med sådan glädje. Under slutet av 1980-talet stickade jag dock väldigt mycket. Jag hade både hemmastickade tröjor och egensydda byxor på den tiden, och till barnen sydde jag trikåkläder. Nu har jag hämtat ner alla garner, tyger och mönster från vinden. Vem vet, kanske blir det både stickade och sydda plagg till den lille framöver.

torsdag 5 mars 2015

Mitt bästa vårtecken #005

Det är bra att Blogg100 startar i mars, den första vårmånaden, för då går det att blogga om vårtecken. Blommor och fåglar i all ära, mitt bästa vårtecken är att gå med jackan uppknäppt utan att frysa. Igår eftermiddag värmde solen och jag behövde inte knäppa jackan på väg från jobbet till tåget. Så nu ÄR det vår!

onsdag 4 mars 2015

Tora Vega Holmström, #004

 Tora Vega Holmström (1880-1967) växte upp på Folkhögskolan Hvilan i Åkarp mellan Malmö och Lund. Där fanns redan på 1870-talet kurser för kvinnor, vilket måste ha varit ganska unikt. Jag kan tänka mig att hennes föräldrar uppmuntrade sina barns självständighet och kreativitet. Tora Vega sågs tidigt som en begåvad konstnär och när hennes syster kontaktade Carl Larsson för att få råd om Tora Vegas konstnärliga utveckling svarade den berömde målaren att hon var en utmärkt konstnär men att hon hade en sak emot sig: hon var kvinna! Tora Vega fick studera på Valand i Göteborg och hade bl a Karl Wilhelmson som lärare. På utställning med hennes konst som jag såg på Malmö Moderna i somras fanns en målning av Karl Wilhelmson som heter Målarinnor och troligen föreställer Tora Vega och två av hennes konstnärskollegor. Den är fin. Ovan syns ett självporträtt.


tisdag 3 mars 2015

Prins Eugen, #003

Till utställningen på Waldemarsudde som firar att det är 150 år sedan Eugen (1865-1947) föddes vill jag gärna hinna innan den stänger i maj. Prins Eugens Waldemarsudde var en av mina absoluta favoritplatser när jag var ung. Platsen gjorde ett starkt intryck på mig och att jag köpte ett vykort av den välkända tavlan Molnet som jag hade kvar i många, många år, tills det gulnade och gick sönder. Sedan dess har jag varit där många gånger och njutit av utställningar, slottsmiljön med sina många blommor och den vackra parken. I väntan på att få möjlighet att resa till Stockholm och gå på utställningen läser jag Per Svenssons intressanta artikel om Eugen - En radikal bland regenter.

Bilden ovan är ett porträtt av Eugen målat av David Tägtström (1894-1981). För mig utstrålar det en äldre människas visdom och jag brukar använda det när jag föreläser om utveckling i åldrandet.

måndag 2 mars 2015

Blogg100 2015, #002

För att gjuta lite liv i min gamla blogg så har jag bestämt mig för att anta utmaningen Blogg100, dvs att skriva ett inlägg om dagen i hundra dagar. Starten var igår (smygstart från min sida) och målgång blir någon gång i början av juni. Jag har inte räknat ut exakt datum. Jag deltog för två år sedan och tyckte det var väldigt inspirerande. Då startade jag 23 januari 2013 och skrev det hundrade inlägget 3 maj. Under kategorin #blogg100 finns alla inlägg samlade. Nu börjar jag med korta inlägg, och hoppas de blir lite längre så småningom.

Allt gott tills imorgon! Kom ihåg att vara snälla mot varandra i cyberrymden.

söndag 1 mars 2015

Två små paket, #001

Idag har jag turen att vara bjuden på två födelsedagskalas. Det är två små flickor som ska firas, den ena fyller två och den andra fyra. Jag är mycket nöjd med presenterna som jag har valt, och med paketen.