måndag 19 maj 2014

Mina finaste människor!

 
Det här är en lite rolig bild på de tre personer som står mig närmast. Den är tagen för att par år sedan vid ett besök på Neues Museum i Berlin. Maken längst bort, dottern i mitten på väg till vänster och sonen längst till höger. Mina finaste människor!


Liten sommarvicker i Arild

Visst är den väl fin! Fodervicker, läser jag om i floran, med underarterna stor och liten sommarvicker. Den senare är ganska vanlig och växer ofta i vägkanter, men även i skogsbryn och torra ängsmarker. Så jag tror det var just liten sommarvicker som jag mötte häromdagen.

söndag 11 maj 2014

Ledtrådar på Färgfabriken

 

Jag fortsätter med dagens tredje blogginlägg som handlar om en fin utställning i Stockholm, som jag hade turen att uppleva förra helgen.

Det är Ledtrådar på Färgfabriken med Carl Johan De Geers konst, en av de bättre konstutställnignar jag har sett på länge. Om jag kommer till Stockholm innan den 17 augusti ska jag definitivt gå dit igen. Det är färger och former - målningar, textilier, filmer, fotografier, installationer, saker, möbler, texter, tankar.... allt. Och det är mycket inspirerande. Färgfabriken har även gjort en app där konstnären berättar om några av verken på utställningen samtidigt som de visas på fina och tydliga bilder. Bra för dig som inte har möjlighet att besöka utställningen och för alla oss som vill uppleva den igen.

Carl Johan De Geers konst har följt mig sedan jag var ung. Jag tycker mycket om hans möster, inte minst de med snälla monster och glada färger. Jag tycker också mycket om en del av hans filmer och vill särskilt rekommendera "Mormor, Hitler och jag", om mormodern som under Carl Johans uppväxt var den enda vuxna som brydde sig om barnen. I filmen säger han: "Hon var en god människa, men hon var också nazist." Det är ett intressant och ömsint porträtt av mormodern, men samtidigt svårt att förstå och ta till sig. Som tittare är jag lika förvirrad som den vuxne Carl Johan som försöker förstå. Se den filmen, om du får möjlighet!

Buskstjärnblomma


Jag har ännu inte lärt mig Skånes flora på samma sätt som jag kan Sörmlands, men igår kantades våra utflyktsvägar av en synnerligen ymnigt och rikligt blommande vit liten växt. Efter lite efterforskningar och med hjälp av botaniskt kunniga släktingar fick den ett namn - buskstjärnblomma. Mycket fin. "Ganska vanlig i sydligaste Sverige, men förekommer sällsynt upp till Uppland", enligt Den virtuella floran (en favorit på internet).

En sagolik utflykt

Ni som känner mig eller har följt bloggen länge vet att jag tycker mycket om utflykter. Och igår fick jag vara med om en väldigt bra. På vägen mot Österlen stannade vi i Tolånga, där det fanns bänkar och bord i slänten nedanför den högt placerade kyrkan och med fin utsikt över Tolångaån. Där växte det så det knakade och brännässlor och vitplister samsades med stolta tulpaner.
 
 
Sedan bar det av till Rörum och besök hos en författare med anledning av den nystartade Litteraturrundan i Skåne. Minst lika trevligt som Konstrundan. Rörum är en vacker trakt och längs den gamla vägen till Östra Vemmerlöv finns Sträntemölla naturreservat, med bl a Forsemölla där vi intog vår medhavda pick-nick. Som en hälsning till den pingstfagra naturen var det den heliga andens sallad vi åt - Insalata Spirito Santo. Stort tack till vår bilburne vän!
 

fredag 9 maj 2014

Vitskråp

Inte naturens vackraste, men ändå lite fin och ganska sällsynt. Bladen blir stora pladuskor, precis som på vanlig pestskråp, en växt som jag skrivit om förut här. Just det här lite överblommade exemplaret av vitskråp hittade jag på Linderödsåsen i mitten av april.

Svart valnöt

 
Utanför mitt fönster har Malmö stad planterat 25 träd. De är redan flera meter höga och inte alls så pinniga som nyplanterade träd brukar vara. Enligt uppgift är det svart valnöt. Jag ser mycket fram emot att se dem växa upp. Det enda jag har saknat i mitt Malmö-liv är några träd att titta på utanför fönstret. Nu är den önskan uppfylld.