söndag 24 november 2013

Mannen utan riktning

 
 
Gårdagens teaterupplevelse började på en flygplats där alla avgångar har samma slutdestination - Helvetet. Det är sannerligen ingen gullig teaterresa som sedan följer, utan mer en obehaglig, otäck och äcklig upplevelse. Och ändå är den vacker. Det är lite förvirrande, faktiskt. Jag tror att jag kanske måste se den här föreställningen med Moomsteatern en gång till.

Musik, bildprojektioner, ljus, scenografi och skådespelare tar mig i alla fall med på en oförglömlig resa. Tur att de gör det varsamt, precis som jag på scenen ser Vergilius leda Dante med varsam hand genom helvetets kretsar. Musiken är för övrigt helt fantastisk. Komponerad av Jan-Erik Sääf och inspelad med Petri sångare och Musica vitae.  

Tyngden och nåden

Tyngden och nåden är titeln på en bok av Simone Weil (1909-1943), men det skulle också kunna vara en passande rubrik på en text om filmen Gravity, som jag såg häromkvällen.

tisdag 12 november 2013

Sommar och vemod

I Göteborgs konserthus foajé, mitt emot den livfulla gobelängen Melodier vid torget finns ett annat konstverk med ett helt annat temperament. Det är en fresco-målning av Otte Sköld som heter Folkvisan, uppförd 1937. Konstverket är målat direkt på väggen, drygt 9 meter långt och drygt 6 meter högt. Den andas verkligen nordisk sommar och vemod. Jag är inte så tilltalad av detta konstverk, men jag fastnar i detaljerna i blomsterängen (till vänster nästan utanför bilden ovan och på bilden nedan) med skogsstjärna, akleja, prästkrage, smörblomma, blåklocka, krollilja, vallmo, kråkvicker, kålfjärilar och trollslända. Har jag glömt någon?

måndag 11 november 2013

En fantastisk funkispärla

Veckoslutet har jag tillbringat i Göteborg, bl a med kammarkonsert och räkmacka i Göteborgs konserthus foajé. Där njöt jag mest av den vackra byggnaden, trots både fin musik och goda räkor. Göteborgs konserthus stod färdigt 1935 och är en rikrig funkispärla. Byggnaden är välkomnande och inomhusmiljön är vacker och genomtänkt in i minsta krok att hänga kappan på. Dessutom lär det vara ett av de bästa konserthusen i världen, men det har jag ingen uppfattning om eftersom jag inte var inne i konsertsalen vid det här besöket.
De konstnärliga utsmyckningarna är också mycket fina. Inte minst gobelängen "Melodier vid torget" vars förlaga är gjord av Sven Erixon och som det sedan tog Barbro Nilsson och hennes sex "flinka väverskor" två år att tillverka. Det är ett enastående arbete och hur stor den faktiskt är framgår av bilden nedan. Någonstans läser jag att det är sveriges största väv och kanske stämmer det. Den är nära 59 kvadratmeter!

torsdag 7 november 2013

Minns i november, den ljuva september


Nu är det är ett minne blott, men sommarens trädgårdsutställning i Landskrona c/o Kolonin - ung arkitektur för odling i staden var verkligen fin. Jag hittade just några av mina bilder från besöket där i september, när säsongen gick mot sitt slut.


söndag 3 november 2013

Siri Hustvedt

Jag tycker mycket om att läsa Siri Hustvedts böcker. Jag läste med glädje Sommaren utan män och Den skakande kvinnan, men Vad jag älskade och Sorgesång var större litterära upplevelser. En rolig sak med Siri Hustvedt är att hon alltid skriver om fiktiva konstnärers fiktiva konstverk i sina romaner. Det är därför spännande att höra henne berätta om sin syn på konst i den här videon från Lousiana channel. I filmen läser hon också ett stycke ur sin essäbok Living, thinking, looking. Den har jag tyvärr inte läst men jag tror att Kristina Lindqvists recension i DN ger en bra bild av boken.
För dig som inte har lust att titta på filmen med Siri Hustvedt kan jag tala om att hon bl a berättar att några tyska konstnärer har gjort en utställning med sina tolkningar av de fiktiva konstverk hon beskriver i romanerna. Siri Hustvedt kunde inte känna igen sina egna beskrivningar i de faktiska konstverk som de tyska konstnärerna skapade. Det tycker jag är ntressant!

Många e-böcker blir det

Jag är säkert inte ensam om att skriva upp de böcker jag läser i en liten bok. Igår fick jag anledning att ta fram min lilla svarta för att skriva in ännu en läst bok. Då kunde jag lite häpet konstatera att hälften av de böcker jag läst i år har varit e-böcker. Det innebär tjugo lästa e-böcker hittills under 2013, jämfört med sju under hela 2012 och en och en halv 2011. För övrigt var det nästan precis två år sedan jag debuterade som e-boksläsare. Hittills har jag lånat i princip alla e-böcker jag har läst. Läser du e-böcker? Brukar du köpa eller låna? Tycker du, liksom jag, att det fungerar alldeles utmärkt??