måndag 29 april 2013

Äntligen, igen #096


Det är härligt med vårblommor. De dyker upp som gamla efterlängtade vänner. Igår cyklade jag till Katrinetorps gård söder om Malmö och promenerade sedan i den engelska parken. Det var inte de första vitsipporna jag såg i år, men det var första gången jag verkligen njöt av dem. Himlen var klarblå, fåglarna sjöng, de kala bokarna speglade sig i dammen och vitsipporna vände sina ansikten mot solen.


söndag 28 april 2013

Arken #096

Efter ett besök på Arken - Museum for Moderne Kunst söder om København funderar jag och mitt sällskap på varför det är så få som hittar dit. Antalet besökare igår (en lördag) var en promille av Louisianas besökare (förra lördagen). Och det är faktiskt svårt att förstå. Visst är Louisiana en magisk plats - vackert belägen vid Öresund med en fin park och låga byggnader som smyger sig in i landskapet. Louisiana öppnade redan 1958 och som haft många år på sig att bli den välrenommerade konstinstitution som det är idag. Arken slog upp portarna nästan 40 år senare och är också naturskönt beläget vid en lång och bred sandstrand, Ishøj strand. Promenaden dit från stationen går inte främst genom pittoreska villakvarter med blommande trädgårdar, utan över förortstorg och längs halvtråkiga cykelvägar. Byggnaden är stor och utställningssalarna lämpar sig väl för gigantiska installationer och jättekonstverk. Tyvärr har inte exteriören åldrats med värdighet, men interiören är det inget fel på. Vackra trägolv, högt i tak, fönster ut mot naturen. Konstupplevelsen är minst lika omvälvande som på Louisiana.

Just nu pågår bl a en stor utställning med Carl-Henning Pedersens konst och en utställning med en Damien Hirst verk. Det är uppenbart att Arken har en mycket stor och intressant samling samtida konst och den kommer säkert att locka många fler besökare i framtiden.

Och här, en bild från Ishøj strand, där sanden är mjuk och vit och badvattnet klart och rent.

lördag 27 april 2013

Vårkänning #095

På väggen i vardagsrummet hänger sedan några veckor en stor målning som heter Vårkänning. Jag tycker mycket om att den hänger där. Det finns en linje i bilden, från solen till den ensamma gestalten, som jag gillar. Det är också något med det starka solljuset som gör skuggan extra kraftfull och mörk. Jag tror det är lite tidigare vår än just nu. I mars, kanske, eller t o m slutet av februari, om en har tur. Och för första gången på riktigt länge värmer solens strålar. Det är härligt, men också obarmhärtigt ljust. Konstnären heter Kent Wisti.

Läser hellre en bok #094

Just nu läser jag hellre en bok än bloggar, vilket är förklaringen till korta och sporadiska inlägg när blogg 100 går mot sitt slut. För tillfället Kristian Lundbergs En hemstad. Idag får ni ett citat.

Den som åldras märker: tiden ligger gömd i kroppens celler. Man etsas fast i sig själv.

torsdag 25 april 2013

En hemstad #093

Idag blir det en länk till en recension av Kristian Lundbergs bok En hemstad. En fin recension av en bra bok.

onsdag 24 april 2013

Vilken konstskatt! #092

Innan lunchen och seminariet Att leva med demens - relationer, etnicitet och kreativitet ( titeln är en alldeles korrekt beskrivning av vad det hela handlade om, men tagen ur sitt sammanhang känns den minst sagt kryptisk) nåväl, innan lunchen hinner jag och kollegan med ett kort besök på Norrköpings konstmuseum. Jag hör till dem som tycker att enbart byggnaden från 1940-talet är värd ett besök. Att den dessutom är fylld av spännande svensk konst gör inte saken sämre. Vi hinner med att beundra Lena Cronqvists Modern och Karl Nordströms Skogsgläntan. Och vi tittar på utställningen En oskriven historia, med kvinnliga konstnärer med anknytning till Östergötland. En trappa upp finns de mer permanenta samlingarna med verk från Karl Kylberg till Cecila Edefalk, och många fler. Framför GANs stora målning av Lund domkyrka blir jag knockad. Expressiv kubism! Vilken konstskatt! Det är gratis också.

tisdag 23 april 2013

Pestskråp #091

Vårblommor brukar i allmänhet vara små, mycket vackra och skira. Pestskråp är ingetdera. Ändå är de ett säkert vårtecken och jag blir lika glad varje vår när de dyker upp. Tänk så mycket häftigt det finns i naturen! Just dessa exemplar växer vid den mindre av dammarna i Pildammsparken.

måndag 22 april 2013

Respektfullt möte #090

Den här bilden av ett respektfullt möte mellan två människor tycker jag om. Jag ser den som ett motargument mot de idéer om lydnad och underkastelse som av och till är starka när det gäller relationer till barn, barnuppfostran och den svenska skolan. Bildtexten lyder: Göran Annerén vid Akademiska barnsjukhuset i Uppsala undersöker en ung patient och den fanns i en tidningsbilaga om sällsynta diagnoser för några år sedan. Jag tycker bilden ger uttryck för ett respektfullt undersökande och lyssnande förhållningssätt, något som borde vara självklart vid mötet med människor i alla åldrar. Men för mig speglar bilden inte bara ett möte mellan en läkare och hans patient. Det skulle lika gärna kunna vara en förälder och ett barn, en lärare och en elev, eller för den delen två vuxna där den ena arbetar inom sjukvården. Tänk om man istället för att fokusera på metoder för att få barn att lyda talade om respektfulla möten med barnet och samtal där vi lyssnar på varandra.

Maria Norberg Barkman är fotografen bakom denna bild.

söndag 21 april 2013

lördag 20 april 2013

Konst av vardagliga småsaker #088

Tara Donovan gör konst av sådant som kan finnas i ett hem, t ex sugrör, knappar, synålar och tandpetare. Hon använder en otrolig mängd av dessa vardagliga småsaker och sätter samman dem till helt nya föremål och former. Det är svårt att veta vad det blir. Kanske en urgammal stalaktit, badskumsbubblor, fantasifulla koraller och mjuka moln. Det är kreativt, men också massor av precisionsarbete. Just nu visas både utställningen Pop Art design och Tara Donovans konstverk på Louisiana. Om du, liksom jag, blir trött på popkonstens släta och endimensionella yta så erbjuder Tara Donovan med sin konst olika material och textur, ljusspel och skuggor, former och fraktaler.

fredag 19 april 2013

Statistik #087

När jag kollar statistiken för den här bloggen är det ett inlägg som har i särklass mest enskilda "sidvyer", dvs som flest personer har hittat till och förmodligen läst, och det har rubriken Världsberömd kyrka och handlar om S:t Petri kyrka i Klippan (som jag f ö nämnde häromdagen). Därnäst kommer ett inlägg om Wanås skulpturpark. På listan över de mest lästa inläggen ser jag att både nummer tre och nummer fem handlar om döden - En sista hälsning och Tänker du ofta på döden? Och på fjärde plats återfinns en raritet, Lyckoklövern. 

Igår #086

På väg hem. Straxt norr om Helsingborg. Gråvädret lättade och solen bröt igenom molnen i väster. På åkern har grödan börjat växa. Träden är snygga konturer mot himlen. Snart hemma.

onsdag 17 april 2013

Söndagsloppis #085

Varje söndag fram t o m 29 september är det loppmarknad på Drottningtorget i Malmö. Det går säkert att göra fynd där, men jag är alltför otålig för att orka leta bland alla grejer och människor. Men en solig söndag kan det säkert vara fint att sitta på Dolce Sicilias uteservering och titta ut över folkvimlet medan den goda glassen smälter.
(Jag brukar varken ägna mig åt glassätning eller reklam, men Dolce Sicilia är ett undantag. Förutom glassen, som verkligen är mycket god, så finns det även möjlighet att köpa god färsk pasta där.)

tisdag 16 april 2013

Östra kyrkogården #084

Östra kyrkogården i Malmö skapades av arkitekten Sigurd Lewerentz under åren 1916 till 1975. Det är nog inte fel att säga att det är hans livsverk, med S:ta Birgittas kapell från tidigt 1920-tal till blomsterkiosken från 1969. Kapellet på bilden ovan heter S:t Knut och är från 1940-talet. Jag har länge velat promenara på Östra kyrkogården och igår, med soldis och sommarvärme, var det äntligan dags. Det var en upplevelse, och även om jag inte vet om jag uppskattar alla delar så kommer jag alldeles säkert tillbaka. Inte främst för det strikt formade, som t ex vägen nedan med sina tuktade och sammanväxta träd, utan snarare för miljön som helhet och Hohögsåsens artrika flora.
Sigurd Lewerentz (1885-1975) är en av Sveriges internationellt mest kända arkitekter. Han har bl a skapat Markuskyrkan i Björkhagen och S:t Petri kyrka i Klippan.

måndag 15 april 2013

Äntligen lite utsikt #83

Jag saknar utsiktspunkter i Malmö och samlar på dem jag kan finna. Högskolebiblioteket högst upp i Orkanen är ett utmärkt och alldeles gratis alternativ. Turning torso är dock svårt att ta sig upp i om en inte är speciellt inbjuden. Av en händelse fick jag häromdagen reda på att det går att åka högst upp i Kronprinsen, till restaurang Översten. Där går det att äta brunch eller lunch eller middag, men jag nöjde mig med att beundra utsikten över staden och fick betala tio kronor för det. Det var det definitivt värt. Men hissen upp till våning 26, som verkar vara kvar sen huset byggdes i början på 1960-talet, kan jag inte att rekommendera till den som lätt drabbas av klaustrofobi.

söndag 14 april 2013

Ett svårt språk #082

Så har jag äntligen börjat läsa Jeanette Wintersons Varför vara lycklig när du kan vara normal? Titeln är fanatstisk och själva boken griper tag i mig. Den är verkligen mycket bra. Författaren för bl a ett intressant resonemang kring lycka och att vara lycklig är inte alls samma sak som att sträva efter lycka. Och så skriver hon om ordens sprängkraft. Så bra att jag måste citera.

Så när folk säger att poesi är en lyx, eller ett val, eller något för den bildade medelklassen, eller att den inte borde läsas i skolan eftersom den är irrelevant, eller någon annan av de konstiga och idiotiska saker som sägs om poesin och dess plats i våra liv, misstänker jag att människor som framför dessa åsikter har haft det ganska lätt i livet. Ett svårt liv kräver ett svårt språk - och det är det som poesin ger oss - ett språk som är kraftfullt nog att säga som det är.
   Det är inget gömställe. Det är ett hittställle.

lördag 13 april 2013

Undergången #081

En annan mycket bra film är Undergången med den fantastiske Bruno Ganz i rollen som den åldrade och psykiskt och fysiskt sjuke Adolf Hitler. Filmen kom redan 2004 och jag länge har velat se den, men det har inte blivit av förrän igår kväll. Det är en både mäktig och otäck film, och som jag förstår det väldigt historiskt korrekt. Traudl Junges bok I Hitlers tjänst (2002) ligger till grund för filmen och hon finns själv med i de korta dokumentära inslagen i början och i slutet. Där berättar den gamla Traudl Junge om hur den unga Traudl driven av sin nyfikenhet blir Hitlers sekreterare. Men, säger den gamla Traudl, även en ung människa har ett ansvar att ta reda på vad det egentligen är som händer.

Maken har skrivit om Undergången på vår filmblogg Juno film.

En bra film om en viktig period i livet #080

Bron till Terabithia är en bra film om en viktig period i livet. Filmen bygger på en roman skriven av Katherine Paterson, som fick ALMA-priset 2006. Efter att ha sett filmen vill jag verkligen läsa boken, som kom redan 1977. Ska genast kolla om den finns som e-bok.

torsdag 11 april 2013

April, april #079

Eftersom jag tror att jag har en del nya läsare så tänkte jag ta mig friheten att länka till några av mina tidigare inlägg. De är skrivna vid ungefär samma tid allihopa, dvs i mitten av april. För exakt två år sen var det tydligen betydligt varmare än i år för då hade kejsarkronorna i en rabatt i Uppland redan kommit så här långt. I april för tre år sedan hade København en viktig roll i familjens liv, vilket det här blogginlägget delvis berättar om. Och förra året vid den här tiden var som vanligt min blåsippslängtan stor.

Jag bodde flera år i ett hus med blåsippor runt knuten. Då kunde jag gå ett varv i trädgården och klappa de ludna knopparna varje morgon innan jag åkte till jobbet. I min nya hembygd vet jag inte var blåsippor växer och om det ens finns några. Så om någon som läser detta vet var det finns chans att få se blåsippor i malmö-trakten, skriv gärna en liten kommentar.

onsdag 10 april 2013

Vårblomning #078

Håll ut, kära vänner. Våren är på väg.
I Amsterdam blommar den redan.

tisdag 9 april 2013

Brötjebols soldattorp #077

I början av 1960-talet köpte min morfar Brötjebols soldattorp i Lerbo socken. Det då ganska fallfärdiga huset monterades ner stock för stock och flyttades till en sommarstugutomt nära sjön Valdemaren i Sörmland. Där har jag tillbringat kortare eller längre delar av mina somrar sedan jag föddes. När det nu äntligen börjar bli vår så längtar jag dit.

måndag 8 april 2013

Det allra viktigaste #076

Jag hittar ett utkast till ett blogginlägg som aldrig blev av, från juli 2010. Så här står det:

En gång för flera år sedan var jag med min familj och såg pjäsen Det allra viktigaste på Unga Klara. Fortfarande är det min allra största teaterupplevelse. Någonsin. Idag, när jag har varit på besök på Gålölägrets dopgudstjänst och träffat både sonen och dottern som arbetar där som ledare, kommer jag att tänka på vad det egentligen är som är det allra viktigaste i livet. För mig är det de, förstås, de båda barnen. Och så alla andra människor som står mig nära.

söndag 7 april 2013

Malmö stadsbibliotek #075

Det är fint att bo i en stad med ett så snyggt bibliotek. Jag har besökt det tidigare, men tyvärr inte varit där sedan jag flyttade till Malmö. Häromdagen passerade jag i alla fall utanför. Den nybyggda delen stod klar 1997 och jag tycker att bilderna på wikipedia gör rättvisa åt både den nya och den gamla delen av huset.

lördag 6 april 2013

En vacker kvällspromenad #074

Så dyker den upp, en riktig försommarbukett från en vacker kvällspromenad förra året. Upp till Norra Solberga klockstapel på berget ovanför Stadsparken, sen utmed Dunkehallaåns forsande vatten och där, intill dammarna nedanför de största fallen, växte de. Förgätmigej i dansande blå skyar mot det giftgröna gräset. Så vackert! En liten bukett fick följa med till lägenheten där jag just då bodde. Där stod de i ett glas i fönstersmygen och tittade på mig med sina små gula ögon. 

fredag 5 april 2013

Ribbans kallis #073

Ribersborgs kallbadhus byggdes 1898. Här går det att basta och bada i havet året runt. Just nu är vattentemperaturen i Öresund 3-4 grader, vilket innebär att det krävs en rejäl stund i bastun innan det är möjligt att doppa sig.

torsdag 4 april 2013

På väg... #072

... men till vad?

onsdag 3 april 2013

Parkvandring #071

Malmö stad är bra på stadsvandringar. I november var jag på ljusvandring och påskas, i samband med konstrundan i Skåne, konstvandring i Pildammsparken. Och visst fick vi under en timme se många skulpturer och veta vem konstnärerna bakom dem är. Men jag skulle nog snarare beskriva det som en parkvandring än en konstvandring. Inget fel i det. Parkvandringen väckte min nyfikenhet och nu vill jag veta ännu mer om Pildammsparken och Baltiska utställningen som ägde rum där 1914. Sökandet ledde mig bl a till den här fantastiska filmen om just Baltiska utställningn.

Men den största poängen med att vandra runt i parken med guide är att det finns många platser att återkomma till, bl a vattentrappan (sök på 'vattentrappa' på konstkompassen.se) med små slussportar som främst iordningställts för att locka barn till platsen och Galateas hage. Den lilla fina broschyren i cd-fodralformat som tryckts upp speciellt till konstrundan kommer jag att spara för att läsa på om skulpturerna i framtiden.

tisdag 2 april 2013

På Lernacken #070

Cykelturen på annandag påsk är bitande kall, men också otroligt solig, ljus och vacker. Trots motvind hamnar maken och jag hux flux på Lernacken, vid Öresundsbrons fäste. Vi hittar inte bara tussilago utan också en spännande glas- och stålkonstruktion, där ljuset spelar och kastar skuggor. The light pavillon heter verket och Olafur Eliasson är konstnären. Den finns norr om bropåfarten, och på södra sidan finns The tower av samma konstnär. Den får vi titta på en annan gång. Tillsammans bildar konstverken The movement meter och en titt på konstnärens hemsida gör att jag inser att han är världsberömd och bl a har ställt ut på Tate Modern i London.

måndag 1 april 2013

Äntligen!

Hur glad blir en inte av detta lilla vårtecken?!
Har du sett eller hört något vårtecken under påskhelgen?

Ett gott liv #069

Jag har precis avslutat läsningen av Ann Heberleins Ett gott liv. Jag hör till dem som uppskattade hennes bok Jag vill inte dö, jag vill bara inte leva. Främst för att den så tydligt visar vad psykisk sjukdom är. Det var bra men otäck läsning. Ett gott liv är skriven av samma Ann Heberlein, men ändå inte. Nu är hon frisk och det som var hennes psykiska sjukdom känns märkvärdigt främmande, både för läsaren och henne själv. Efter att ha läst båda dessa böcker är det svårt att ha en romantisk bild av psykisk sjukdom, på det sättet som vi ibland har. Du vet, det galna geniet eller den kloke dåren.

Det må vara mycket kraft i rörelse i de maniska skov som kan finnas mellan djupa depressioner i t ex en bipolär sjukdom, men det är inga vackra krafter. Ett gott liv beskriver något helt annat. Det är att leva med sig själv, i livets alla skeden och att försöka göra det bästa av sitt liv, både för sig själv, sina närmaste och mänskligheten i stort. Det är vad Ann Heberlein skriver om, och ibland är det bara lite vardagligt tråkigt att läsa hennes bok. Precis som livet självt. Men hon har en poäng, i att det är ett nog så svårt uppdrag som vi alla har och som kan vara värt att fundera över. Ett gott liv.

Vad är ett gott liv för dig?