Det är spännande hur snabbt en anpassar sig till ett nytt hem. Inte många dygn, och så känns det alldeles självklart att bo någon annanstans. Så klart att det underlättar om en själv valt var en ska bo, som det är i makens och mitt fall. Men jag tänker ändå att människan är anpassningsbar och att det är något gott i det. Här där jag bor nu är det lätt att trivas. Det är en fin lägenhet i ett vackert gammalt hus. Jag tycker om gamla hus, både för att de ofta är vackra i sina proportioner och för att människor har bott här före mig. Men, jag trivdes bra där jag bodde förut också. Och de spretiga pelargoniorna är de samma.
Fint att de spretiga pelargonerna blir de som håller samman Stockholm med Malmö. Det har de nog inte väntat sig, att spela en sådan huvudroll i flytten!
SvaraRaderaSäg inte det! Jag har skrivit om dem förut (länk finns nu i inlägget).
SvaraRadera