lördag 27 oktober 2012

Oavslutade resor

Just nu pågår utställningen Unfinished journeys på Kunstforeningen Gammel Strand i Köbenhavn. Här kan du ett par veckor till se konstnärer från hela världen som gestaltar både den faktiska, konkreta resan och resan som en symbol för ett inre tillstånd. Det är en spännande utställning, väl värd ett besök både för de innovativa konstverkens skull och för de tankar dessa väcker om vår värld, vår kultur och våra likheter som människor. Vi kanske tror att det finns mer gränser emellan oss än gemensamhet? Ett besök på utställningen Unfinished journeys tar ifrån oss den villfarelsen. Härutöver är besöket i huset på Gammel Strand en upplevelse i sig. Det gamla 1700-talshuset är vackert renoverat och de breda golvtiljorna, de gamla fönstren och den vackert svängda trappan inbjuder också till en fantastisk tidsresa. Läs mer om arkitekten Philip de Lange här.

torsdag 25 oktober 2012

Det svenska tungsinnet


Snart, mycket snart, kommer jag att vara malmöbo. Det ser jag fram emot. Ibland kommer jag att gå längs Södra promenaden och hälsa på Gösta Ekman. Där står han staty, men inte som sig själv utan snarare som en symbol för "Det svenska tungsinnet", vilket också är konstnären Marie-Louise Ekmans namn på konstverket. Han gråter ständigt. Tårarna rullar ner för hans kinder. Jag tycker mycket om att titta på hans sorg och vemodiga tungsinne. Det är befriande att få titta på någon som gråter utan att behöva känna att en borde trösta eller lindra sorgen. Tårarna trillar oavsett om jag är där eller inte. Det finns mycket att gråta över, men det går ju inte att gråta hela tiden. Då är det gott att veta att någon aldrig slutar gråta.

onsdag 24 oktober 2012

En färgrik oktoberlördag

Jag övar på att vara skåning. Härom lördagen övade jag i Skanör-Falsterbo. Det var en fantastisk oktoberdag, med strålande sol och hög klarblå himmel. Det blåste rejält, så det kändes skönt med mössa i motvinden. Men på stranden, med vinden i ryggen, var det varmt. Naturens färger var vackra. Det blågrågröna havet med sjögräset i vågorna, den beigegula stranden, de brunsvarta vissna skräpporna (eller vad det nu var för ört som stod kvar på stranden som bruna, lurviga spröt), det vitgröngula gräset, alla vresrosorna med fortfarande djupgröna blad och röda nyponprickar i de sticksiga buskagen. Och till det de färgglada badhytterna.

onsdag 3 oktober 2012

En annan bra Almodóvar-film

Nu har jag sett en till bra Almodóvar-film som jag inte sett förut. Köttets lustar heter den och jag har skrivit om den här.