Vit sötväppling

Medan regnskurarna avlöser varandra tar jag en lite kvällspromenad. I ett av stadens områden finns en avspärrad rivningstomt mellan de nybyggda husen. Där växer renfana, rödklöver, harklöver, någon sorts skräppa eller syra och så vit sötväppling. Just sötväpplingen har följt mig denna sommar, ända sedan semesterns första dag när jag var på Öland. Jag menar att jag har noterat dem i otaliga dikesrenar och vägkanter under sommarens cyklingar. Men de som jag ser idag är otroligt stora. Spännande att de växer upp på en tomt där ett hus tidigare stått och som nu väntar på att bebyggas på nytt. Så är det ju ofta med växters frön. De ligger i jorden i åratal, kanske hundratals år (inget bäst före-datum på de fröna) och när betingelserna är de rätta gror och spirar de. Dagens sötväppling var upp emot ett par meter, och alldeles vit. Mycket stilig!