En tomathistoria

Från min barndom kommer jag ihåg en tomathistoria som min morfar berättade. Den utspelade sig en sommar i slutet av 1920-talet när morfar och några jämnåriga pojkar arbetade i den stora trädgården som hörde till det stora sörmländska godset. De röda tomaterna mognade ine i ett av växthusen och varje dag slog ynglingarna sina lovar kring dem och målade upp de härligaste fantasier om hur sött och gott dessa varmröda frukter skulle smaka. Till sist kunde de inte bärga sig utan pallade varsin tomat. Detta trots att de visste att trädgårdsmästaren vårdade de varma och röda frukterna ömt och att han skulle bli mycket vred om han upptäckte deras tilltag. Förväntansfulla satt de sedan lutade mot ett av äppelträden och provsmakade sin pallfrukt. Gissa om besvikelsen var stor! De smakade inte alls så sött och gott, som morfar och hans vänner hade föreställt sig. Så istället för att äta upp tomaterna användes de till att kasta prick med. Och morfar, han kunde aldrig riktigt med tomater efter det.